Oj :(
Som sagt, oj :(
Ser nu att jag inte bloggat sedan november 2012....
En hel del har hänt sen dess....
Maken fick gå hem från jobbet i slutet av november 2012, hade dock lön i december också....
Att bli av med sitt jobb ( som var en provanställning i 2 veckor till ) är inget man önskar någon :(
Det var som om luften gick ur både mig och gubben, han sa visserligen inte så mycket, men det märktes att han tog det rätt hårt. Han sa visserligen att vi inte skulle gräva ner oss, men det var just då lättare sagt än gjort.
Han sökte jobb direkt, ca 25-30 jobb sökte han allt som allt och fick svar från ca 6-7 stycken :(
Ekonomin blev tajtare, humöret sjönk, irritationer blossade upp.
Jag gick till jobbet, kom hem och ingen energi hade jag direkt över längre.
Jag hade fortfarande mina "samtal" på vc med en psyko-social resurs, som jag började gå hos i februari 2012, pga att allt runt omkring mig föll ihop.
Jag orkade inte tänka, kunde inte koncentrera mig, grät för minsta lilla och allt bar jag inom mig tills det en dag blev som en stor explosion.
Gubben min hade jag bollat väldigt mycket med, men nu behövde jag någon utomstående, som inte visste vem jag var.....
För det som tyngde mitt hjärta, var alltför stort för mig att orka bära längre....
Familjen råkade ut för en livskris i november 2009....
En del i detta blev att familjen splittrades mer och mer....
Att inte ha samma åsikter, värderingar och tankar gjorde att vi blev utanför....
Att inte snacka ut om vad som händer, att inte ta tag i problemen, att "bara sopa under mattan"....
Månaderna gick, det blev vår 2013, april, maj...
Då kom ett litet positivt besked :)
Gubben hade fått napp på ett jobb!
Jag ville dock inte ropa hej! förräns jag visste lite mer!
Och genast blev det lite "akutläge" i vårat liv!
En till bil behövdes ju nu då....
Om ca 1,5 vecka så skulle han börja sitt nya jobb :)
Bilen fick vi med oss hem samma dag som vi kollade på den =P
Hoppla, vad hände där liksom ;)
En Chevrolet Orlando 2012 =) fräckt!
Så, den 3/6 började min älskade gubbe på sitt jobb i Åseda, Profilgruppen!
Han trivs och det gör jag också ;)
Samma dag som han började sitt jobb så avslutade jag mina samtal på vc :)
Det kändes väldigt skönt, jag har blivit mycket starkare av både dessa samtal, min gubbes stöd men även från mitt Mary Kay =)
Men den historien kommer en annan dag ;)
Var rädda om er därute, livet är för värdefullt för att bara kastas bort....
Kram ♥ Ulle!
Kommentarer
Trackback